Hur fungerar finland?

Samarbete med en lokal redovisningsbyrå är ett strategiskt val för både utländska företag som bedriver verksamhet i Finland liksom för lokala småföretagare.

 

Partnerskapet hjälper företag att navigera i det komplexa skattesystemet och säkerställer att företagen följer alla aktuella lagar och regleringar. Utan rätt kunskap finns risken att driva verksamheten fel. 

Bekanta dig nedan med de finska sysselsättnings-, socialförsäkrings- och skattereglerna. 

Officiella språk

Finska & Svenska

Huvudstad

Helsingfors

Valuta

euro (€, EUR)

Population

5,6 miljoner

Klimat

Fyra distinkta årstider

Företagsbeskattning

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Inkomstskatter för anställda

Anställdas inkomstskatter i Finland samlas in av Skatteförvaltningen. Det finska skattesystemet är progressivt, vilket innebär att skattesatsen ökar ju högre din inkomst är. Här är en grundläggande översikt över hur anställdas inkomstskatter fungerar.

 

Beskattningsbar inkomst. Den beskattningsbara inkomsten inkluderar lön, bonusar och annan kompensation man får av sin arbetsgivare. Det är viktigt att notera att vissa förmåner också kan betraktas som beskattningsbar inkomst.

 

Skattesatser: Skattesatsen (skatteprocenten) representerar den procentuella andelen skatt som tas ut på din inkomst. Skattesatsen bestäms enligt dina förvärvsinkomster under kalenderåret. Förvärvsinkomster är exempelvis löner, pensioner och förmåner. Den slutgiltiga skattesatsen påverkas bland annat av dina årsinkomster, hemkommunen, olika avdrag och eventuell kyrkotillhörighet.

 

Förskottsinnehållning. Skatter innehålls vanligtvis från lön som utbetalas av din arbetsgivare. Det innebär att din arbetsgivare beräknar och drar av inkomstskatt och sociala avgifter från din lön innan du får den.

 

Skatteavdrag. Finland erbjuder olika avdrag som kan minska din beskattningsbara inkomst. Vanliga avdrag inkluderar sådana avdrag som är relaterade till bostadskostnader resekostnader och vissa arbetsrelaterade utgifter. Det finns också avdrag som inte är arbetsrelaterade. De flesta avdragen ska du deklarera själv. Du kan ange avdragen då du ansöker om skattekort eller i din personliga skattedeklaration.

 

Förhandsifylld skattedeklaration. Skatteförvaltningen skickar varje vår automatiskt en förhandsifylld skattedeklaration för privatpersoner. Den förhandsifyllda skattedeklarationen innehåller uppgifter om föregående kalenderårs inkomster och avdrag. Ifall avdragen inte är beaktade i den förhandsifyllda skattedeklarationen kan du deklarera dem inom avgiven tid så att de tas i beaktande i det slutliga beskattningsbeslutet.

 

Skatteåterbäring eller kvarskatt. Efter att Skatteförvaltningen har behandlat din personliga skattedeklaration kommer du att få ett beskattningsbeslut med information om du har betalat för mycket eller för lite skatt. Om du har betalat för mycket får du en skatteåterbäring. Om du har betalat för lite måste du betala kvarskatt.

 

Skatteavtal. Om du får inkomster både från ditt hemland och ett annat land kan du vara skattskyldig i båda länderna. För att du inte ska behöva betala skatt två gånger för samma inkomst har länder ingått olika slags skatteavtal med varandra. I dessa avtal kommer man överens om vilket land som har beskattningsrätt i olika situationer.

Arbetsgivarens lagstadgade socialförsäkringsavgifter

I Finland, liksom i många andra länder, finns det socialförsäkringsavgifter som betalas av både arbetsgivare och arbetstagare för att finansiera olika sociala förmåner och tjänster. Dessa avgifter finansierar delvis det finländska välfärdssystemet och hjälper till att täcka kostnaderna för hälso- och sjukvård, sociala förmåner och andra offentliga tjänster. 

 

Nedanför följer en översikt över arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialavgifter i Finland

Arbetspensionsförsäkring. Arbetstagare betalar en del av sin lön till det finländska pensionssystemet. Detta finansierar både nuvarande och framtida pensioner. Din arbetsgivare drar vanligtvis av den här avgiften direkt från din lön och betalar in den till pensionsförsäkringsbolaget. Både arbetsgivaren och arbetstagaren deltar i finansieringen av arbetspensionsförsäkringen.

 

Arbetslöshetsförsäkring. Denna avgift finansierar bland annat arbetslöshetsersättning och stöd för dem som blir arbetslösa. Din arbetsgivare drar vanligtvis av den här avgiften direkt från din lön och betalar den till Sysselsättningsfonden. Både arbetsgivaren och arbetstagaren deltar i finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen.

 

Sjukförsäkring. Sjukförsäkringsavgiften finansierar sjukförsäkringssystemets utgifter, bland annat ersättningar vid sjukfrånvaro, rehabilitering och föräldraledighet. Arbetsgivaren betalar sjukförsäkringsavgiften till Skatteförvaltningen. Arbetstagarens sjukförsäkringspremie ingår i förskottsinnehållningssatsen.

 

Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremie. Denna avgift finansierar ersättning vid arbetsrelaterade olyckor och skador. Den täcker kostnaderna för medicinsk vård och rehabilitering om du skadas på jobbet.

 

Grupplivförsäkringspremie. Arbetsgivaren måste teckna en grupplivförsäkring för sina anställda om det avtalats så i det kollektivavtal som gäller arbetsgivaren. Grupplivförsäkringen tecknas tillsammans med arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen. Grupplivförsäkringspremien finansierar ersättning vid arbetstagarens dödsfall.

 

Utöver de ovannämnda avgifterna kan det finnas ytterligare försäkringsavgifter som finansierar olika förmåner som arbetsgivaren erbjuder sina anställda, såsom gruppförsäkringar eller förmåner enligt kollektivavtal.

 

Det är viktigt att notera att arbetsgivaren betalar en del av dessa sociala avgifter, och det totala beloppet som tas ut från din lön varierar beroende på din inkomst och andra faktorer. Arbetstagarens sociala avgifter dras normalt sett automatiskt från din lön varje månad.

 

Det är också värt att nämna att det finska socialförsäkringssystemet är omfattande och inkluderar många andra förmåner och tjänster som inte nödvändigtvis finansieras genom ovan nämnda socialförsäkringsavgifter.

Arbetstimmar i finland

Arbetstidslagstiftning. Arbetstidslagstiftningen i Finland reglerar frågor som arbetstidens längd, raster och pauser, övertid och vilotider. Enligt arbetstidslagstiftningen är den ordinarie arbetstiden 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka, men det finns möjlighet att avvika från dessa tider genom kollektivavtal eller överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare.

 

Övertid. Om en arbetstagare arbetar mer än den ordinarie arbetstiden, betraktas detta som övertid. Övertid regleras i lagstiftningen och kan innebära förhöjd lön eller kompensationsledighet för de extra arbetade timmarna.

 

Rast och pauser. Arbetslagstiftningen fastställer minimikrav för rast och pauser. Enligt lagen ska arbetstagare ha minst en halvtimmes paus om arbetstiden är längre än 6 timmar. Denna paus räknas normalt inte som arbetstid och betalas därför inte som arbetad tid.

 

Kollektivavtal. Många arbetsgivare och arbetstagare i Finland är bundna av kollektivavtal. Dessa avtal kan innehålla specifika regler för arbetstider, övertid och andra arbetsvillkor. Kollektivavtal kan variera beroende på bransch och yrke.

 

Flexibla arbetstider. Flexibla arbetstider och deltidsarbete är vanliga i Finland. Dessa arrangemang kan variera och kan vara förmånliga för både arbetsgivare och arbetstagare. De kan också regleras genom kollektivavtal.

 

Arbetstidens fördelning. I vissa fall kan arbetstiden fördelas ojämnt över veckan eller en längre period. Till exempel kan en arbetstagare arbeta längre dagar under vissa veckor för att sedan ha kortare arbetsdagar eller ledigt andra veckor. Detta kan regleras genom kollektivavtal eller överenskommelse.

 

Nattarbete. Arbete som utförs under natten kan regleras särskilt med tanke på arbetstagarens hälsa och säkerhet. Det finns regler för nattarbete och tillhörande kompensation.

 

Ledighet. Arbetslagstiftningen reglerar också rätt till ledighet, inklusive semester, sjukledighet, föräldraledighet och andra typer av frånvaro från arbete.

Helgdagar i Finland

Nyårsdagen: den 1 januari.

 

Trettondagen: den 6 januari.

 

Långfredagen: en rörlig helgdag som infaller på den fredag som inträffar före påsk.

 

Påsk: Påskdagen och annandag påsk är rörliga helgdagar som oftast firas i april.

 

Första maj: den 1 maj är en firad helgdag i Finland, ofta förknippad med våren och arbetarrörelsen.

 

Kristihimmelfärdsdag: en rörlig helgdag som inträffar 40 dagar efter påsk.

 

Midsommarafton: Midsommarafton firas alltid på en fredag i slutet av juni.

 

Självständighetsdagen: Finlands självständighetsdag firas 6 december.

 

Julafton: den 24 december är julafton och en viktig helgdag i Finland.

 

Juldagen: den 25 december.

 

Annandag jul: den 26 december.

Sjukledighet

I Finland har arbetstagare rätt till sjukledighet när de är sjuka och inte kan utföra sitt arbete. Sjukledigheten är en viktig del av det finländska arbetsrättssystemet och syftar till att ge arbetstagare tid att återhämta sig för att kunna återgå till arbete i god hälsa. Här är en översikt över hur sjukledighet fungerar i Finland.

 

Rätt till sjukledighet. Om du är anställd och blir sjuk eller skadad och inte kan arbeta, har du rätt att ta ut sjukledighet. Detta gäller både kortvariga och långvariga sjukdomar eller skador.

 

Sjukanmälan. När du blir sjuk och inte kan gå till jobbet måste du meddela din arbetsgivare om detta. Många arbetsgivare har specifika rutiner för hur du ska meddela att du är sjuk.

 

Lön under sjukfrånvaro. Under sjukledighet har du rätt till lön under sjukfrånvarotiden från din arbetsgivare i enlighet med bestämmelserna i arbetsavtalslagen. Din arbetsgivare kan på basis av kollektivavtal eller eget arbetsavtal betala lön till dig under sjukdomstiden även under en längre tid än lagen förutsätter. Lönen under sjukfrånvarotiden kan variera beroende på ditt anställningsavtal och dina arbetsvillkor.

Längden på sjukledigheten. Sjukledighet varar normalt sett så länge som din läkare bedömer att du är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom eller skada. Din läkare kommer att utfärda ett sjukintyg som styrker din oförmåga att arbeta.

 

Sjukdagpenning. Om din sjukledighet varar längre än det som täcks av arbetsgivarens sjuklön, kan du ansöka om sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten (FPA). Sjukdagpenningen täcker en del av din förlorade inkomst när du är sjuk. Ansökan om sjukdagpenning sker normalt sett genom att lämna in läkarintyg och ansökningsformulär till FPA.

Återgång till arbete. När du har återhämtat dig och är redo att återgå till arbetet, måste du meddela din arbetsgivare om din arbetsåtergång. Arbetsgivaren kommer att informera dig om när du kan återgå till arbetet.

 

Det är viktigt att notera att sjukledighet och sjukdagpenning regleras av lagstiftning och kan variera beroende på ditt anställningsavtal och din arbetsgivare. För aktuell och specifik information om sjukledighet i Finland, bör du rådfråga din arbetsgivare eller kontakta Folkpensionsanstalten (FPA).

Föräldraledighet

Föräldraledighet i Finland är en viktig del av det sociala stödsystemet för familjer och för att främja balansen mellan arbete och familjeliv. Det ger föräldrar möjlighet att vara närvarande och ta hand om sitt barn under den första tiden av barnets liv. Här kan läsa en översikt om hur föräldraledighet fungerar i Finland.

 

Graviditetsledighet. Graviditetsledighet är tiden då den födande föräldern är ledig från arbete innan det beräknade förlossningsdatumet. Ledigheten börjar vanligtvis 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Enligt överenskommelse kan ledigheten påbörjas senare, men den måste inledas allra senast 14 vardagar innan det beräknade förlossningsdatumet. Som vardagar räknas måndag till lördag, dock inte söckenhelger.

 

Graviditetspenning. Folkpensionsanstalten (FPA) betalar graviditetspenning åt den födande föräldern. Graviditetspenning betalas för 40 vardagar från graviditetsledighetens början.

 

Föräldraledighet. Efter att barnet har fötts har båda föräldrarna möjlighet att ta ut föräldraledighet. Under föräldraledigheten kan föräldrarna ansöka om föräldrapenning från FPA.

 

Föräldrapenning. Föräldrapenningen är en ekonomisk förmån som ges till föräldrar under föräldraledighet. Den syftar till att kompensera för den förlorade arbetsinkomsten. Föräldrapenningen betalas av FPA. Föräldrapenning betalas för sammanlagt 320 vardagar. Dessa dagar fördelas jämnt mellan föräldrarna, så att båda föräldrarna kan använda 160 vardagar. En del av föräldrapenningdagarna kan överlåtas till den andra föräldern. Föräldrarna kan få föräldrapenning samtidigt i högst 18 vardagar.

 

Partiell föräldraledighet. Föräldrar har också möjlighet att ta ut föräldraledighet på deltid. Det innebär att föräldern arbetar deltid och sköter barnet resten av tiden. Denna flexibilitet kan hjälpa föräldrar att gradvis återgå till arbete samtidigt som de fortsätter att vara närvarande för sina barn.

 

Det finns också särskilda regler och förmåner för adoption, flerbarnsfamiljer och särskilda familjesituationer. Det är viktigt att notera att lagstiftningen om föräldraledighet kan ändras och kan variera beroende på din situation. För exakt och aktuell information om föräldraledighet i Finland bör du kontakta FPA eller en kvalificerad rådgivare inom arbetsrätt eller familjerätt.

årliga semestrar

I Finland har arbetstagare rätt till årlig semester som en del av arbetsvillkoren. Den årliga semestern ger arbetstagare möjlighet att vila och återhämta sig från arbetet, och den är en viktig del av det finska arbetsrättssystemet. Här är en översikt över hur den årliga semestern fungerar i Finland:

 

Rätt till årlig semester. Alla anställda i Finland har rätt till årlig semester enligt arbetslagstiftningen. Rätten till semester gäller oavsett om anställningen är tidsbunden (visstidsanställning) eller obegränsad fast (tillsvidareanställning).

 

Semesterperiod. Den årliga semesterperioden i Finland är 2 maj–30 september. Under denna period har arbetstagare möjlighet att ta ut största delen av sin årliga semester, dvs. sommarsemestern. Återstående delen av semestern, dvs. vintersemestern, tas ut före ingången av följande semesterperiod.

 

 

Semesterlängd. Semesterns längd beror på hur många semesterdagar du intjänat under semesterkvalifikationsåret, dvs. perioden 1.4–31.3. Om du varit anställd över ett år vid semesterkvalifikations- årets slut 31.3 intjänar du i regel 2,5 semesterdagar per månad. Om du varit anställd mindre än ett år vid 31.3 intjänar du i regel 2 semesterdagar per månad. Längden på den årliga semestern är oftast 30 dagar, men den kan variera beroende på arbetsavtalet och arbetslivserfarenheten.

 

 

Semesterlön: Under semestern har arbetstagaren rätt till semesterlön, vilket normalt sett är samma lön som under arbete.

 

 

Semesterpenning: Många arbetstagare har rätt till semesterpenning. Detta är en extra betalning som oftast motsvarar 50 % av semesterlönen. Semesterpenningen grundar sig på bestämmelser i kollektivavtal eller arbetsgivarens lokala avtal.

 

 

Överföring av semesterdagar: I vissa fall kan det vara möjligt att överföra oanvända semesterdagar till följande år. Detta regleras oftast genom arbetsgivarens interna policy eller kollektivavtal.

 

 

Semesterersättning: Om en arbetstagare avslutar sin anställning innan semesterperioden, har arbetstagaren rätt till semesterersättning för oanvända semesterdagar.

 

Semesterplanering: Arbetsgivaren och arbetstagaren kan tillsammans diskutera och planera semestern enligt arbetsplatsens behov och arbetstagarens önskemål. Arbetsgivaren måste beakta arbetstagarens önskemål om semester, men semestern kan inte alltid tas ut exakt när arbetstagaren önskar på grund av arbetsplatsens behov.

 

 

Det är viktigt att notera att reglerna om den årliga semestern kan variera beroende på bransch, kollektivavtal och arbetsgivare.

Uppsägningsskydd

I Finland är uppsägningsskydd (finsk term: irtisanomissuoja) en rättslig princip som ger anställda skydd vid uppsägning eller avskedande från anställningen. Denna princip syftar till att skydda arbetstagarnas rättigheter och säkerställa en viss grad av ekonomiskt skydd om de förlorar sina jobb.

Här är en översikt över hur uppsägningsskyddet fungerar i Finland:

 

Skydd för anställda: Uppsägningsskydd innebär att arbetsgivaren måste följa särskilda regler och procedurer när de säger upp en anställd. Uppsägningen måste vara sakligt grundad enligt arbetslagstiftningen.

 

Sakliga grunder för uppsägning: En arbetsgivare kan säga upp en anställd av sakliga skäl, till exempel ekonomiska svårigheter, arbetsbrist eller personliga skäl som beror på arbetstagaren själv. Uppsägningen måste vara motiverad och välgrundad enligt lag.

 

Uppsägningsperiod: Om en anställd blir uppsagd har de rätt till en viss uppsägningstid, som beror på deras anställningstid hos arbetsgivaren. Uppsägningstiden kan variera från några veckor till flera månader beroende på hur länge personen har arbetat för arbetsgivaren.

 

Ersättning för uppsägning på olaglig grund: Om en anställd blir uppsagd utan enligt lagen giltiga skäl, kan de ha rätt till ersättning. I sådana fall betalas ersättningen till den uppsagda arbetstagaren som ett slags kompensation för att arbetsgivaren inte har följt lagen i uppsägningsprocessen.

 

Rättslig prövning: Om en anställd anser att de har blivit uppsagd utan saklig grund kan de ha rätt att vända sig till arbetsdomstolen eller domstol för att pröva sitt fall.

 

Det är viktigt att notera att uppsägningsskyddet regleras av arbetslagstiftningen och kan variera beroende på specifika omständigheter och bransch. För exakt och aktuell information om uppsägningsskydd i Finland bör du rådfråga en kvalificerad arbetsrättsjurist eller kontakta den finska arbets- och näringsbyrån (Työ- ja elinkeinotoimisto) för vägledning och råd.

Företagets försäkringar

Ansvarsförsäkring. En ansvarsförsäkring gynnar företag och föreningar för att skydda sig mot oönskade kostnader och rättsliga problem. Ansvarsförsäkringen täcker situationer där företaget eller föreningen kan bli ersättningsskyldigt för skador som drabbat andra parter. Försäkringen tar hand om skadeutredning, förhandlingar och eventuell rättegång om ersättningsskyldighet föreligger. Ansvarsförsäkringar är grundläggande för företag och företagare, och de har blivit en väsentlig del av riskhanteringssystemet för företag. Olika branscher kan kräva olika typer av ansvarsförsäkringar, och det är viktigt att anpassa försäkringsskyddet efter den specifika verksamheten.

 

Rättsskyddsförsäkring. En rättsskyddsförsäkring fungerar som skydd mot juridiska tvister och dess kostnader. Försäkringen täcker advokat- och rättegångskostnader i samband med tvistemål eller brottmål som kan uppstå inom företagsverksamhet. Försäkringen rekommenderas teckna från starten av företagsverksamheten eftersom den inte täcker avtal som ingåtts innan försäkringen tecknats. Rättsskyddsförsäkringen passar för olika branscher och små och medelstora företag, och premien bestäms utifrån företagets bransch och lönesumman. 

 

Avbrottsförsäkring. Vid tecknande av en avbrottsförsäkring säkerställer man kontinuiteten i verksamheten vid oväntade händelser som kan leda till avbrott, såsom brand, vattenskada eller skada på nyckelperson. Försäkringen ersätter förlusten av täckningsbidrag och lönekostnader under avbrottet, vilket ger ekonomisk trygghet och möjliggör fortsatt verksamhet. Det finns olika typer av avbrottsförsäkringar för olika ändamål, såsom för verksamhet, hyresinkomst, arbetsoförmåga, leveransavbrott och epidemiavbrott. Utöver avbrottsförsäkring är det viktigt att komplettera med andra försäkringar för att säkerställa fullständigt skydd. 

 

Försäkring för maskiner och anordningar. Genom att teckna en försäkring för maskiner och anordningar försäkras lösa anordningar som de anställda har med sig utanför företagets vanliga verksamhetslokaler. Försäkringen ger ett omfattande skydd för olika anordningar och maskiner som används av anställda, inklusive telefoner, datorer och arbetsredskap. Försäkringen täcker skador orsakade av plötsliga och oförutsägbara yttre påverkningar, exempelvis fall eller vältning. Ersättningen omfattar reparationskostnader upp till försäkringsbeloppet om anordningen kan repareras. För att försäkringen ska gälla globalt bör verktyg och material vara försäkrade i Finland. 

 

Företagarens pensionsförsäkring (FöPL). FöPL-försäkringen är obligatorisk för de flesta företagare och kan inte ersättas med frivilliga försäkringar. Det rekommenderas att teckna pensionsförsäkringen enligt lagen om pension för företagare tidigt i företagsverksamheten, senast inom sex månader från verksamhetens start. FöPL ger pension för ålderdom och skydd vid arbetsförmågeförlust, sjukdom eller föräldraledighet. Familjemedlemmar är berättigade till familjepension vid företagarens död. För att omfattas av FöPL-försäkringen måste man uppfylla krav som bosättning i Finland, arbete i det egna företaget, minst fyra månaders kontinuerligt företagande, årlig arbetsinkomst på minst 9010,28 euro (år 2024), samt vara mellan 18 och 68 år. Även delägare i aktiebolag och andra företagsformer inkluderas. Försäkringen gäller enskilda näringsidkare och deras familjemedlemmar, som försäkras antingen med FöPL eller ArPL-försäkring. År 2024 varierar FöPL-arbetsinkomsten mellan minst 9010,28 euro och högst 204 625 euro.

 

Olycksfallsförsäkring för företagare. Företagares arbetsinsats är kritisk för företagets framgång, och kort frånvaro kan direkt påverka resultaten. Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring täcker inte företagare, vilket gör det viktigt att säkerställa tillräckligt försäkringsskydd. En olycksfallsförsäkring för företagare erbjuder snabb och omfattande vård vid olycksfall eller yrkessjukdom, säkerställer återhämtning och återgång till arbete. Försäkringen, tillgänglig för privatyrkesutövare och olika företagsformer, ersätter kostnader som sjukvård, reseutgifter, dagpenning vid arbetsoförmåga, rehabiliteringskostnader och ger trygghet vid varaktig invaliditet. Ersättningar baseras på årsarbetsinkomst, knuten till FöPL-arbetsinkomsten. En korrekt avstämning av arbetsinkomsten är avgörande för att säkerställa adekvata ersättningar enligt lag och försäkringsvillkor.

 

Det är värt att nämna att försäkrings utbudet och villkoren kan variera i olika försäkringsbolag. Du hittar detaljerad information om försäkringarna på  försäkringbolagens sidor. 

Arbetsgivarskyldigheter

Arbetslivet i Finland regleras av ett flertal bestämmelser som både arbetstagare och arbetsgivare måste följa. Lagstiftningen och kollektivavtalen fastställs aspekter som minimilöner, arbetstider, semester, lön vid sjukfrånvaro och villkor för uppsägning. 

 

Till arbetsgivarens skyldigheter hör att följa lagar och avtal. Behandla arbetstagarna jämlikt oavsett deras härkomst, religion, kön, ålder eller politiska åsikt. Bidra till arbetstagarnas säkerhet och arbetshälsa. Förse arbetstagarna med en skriftlig utredning om centrala villkor i arbetet och främja ett gott arbetsklimat, arbetstagarens arbetsprestationer och yrkesutveckling. Däremot har arbetsgivaren rätt att leda arbetet, ge råd och utfärda bestämmelser som ansluter till utförandet av arbetet. Arbetsgivaren kan även säga upp och häva ett arbetsavtal inom lagens ramar. Nedan kan du läsa mer detaljerat om arbetsgivarskyldigheter.

 

Arbetsavtal. En arbetsgivare i Finland måste göra upp ett anställningsavtal till sina anställda enligt arbetsavtalslagen. Avtalet måste innehålla viktiga detaljer såsom arbetsplatsens adress, arbetsuppgifter, lön, arbetstid och uppsägningstid.  

 

Bindande kollektivavtal. Arbetsgivaren måste följa kollektivavtal om ett sådan finns för branschen. Arbetsgivaren kan till exempel inte betala en lägre lön eller kräva mer arbete än vad som anges i kollektivavtalet. Här kan du läsa mera om kollektivavtal. 

 

Företagshälsovård. Enligt Finlands lag är det obligatoriskt för arbetsgivaren att ordna gratis företagshälsovård till alla anställda, oavsett anställningsform och längd. Företagshälsovården syftar till att främja arbetstagarnas hälsa, arbetsförmåga och säkerhet på arbetsplatsen. Den kan inkludera regelbundna hälsoundersökningar och det är upp till arbetsgivaren att bestämma om den även ska omfatta andra tjänster som sjukvård och besök hos läkare, psykolog eller fysioterapeut. 

 

Det är viktigt att notera att specialisttjänster inte vanligtvis ingår i företagshälsovården. Arbetsgivaren måste informera de anställda om vilka tjänster och stöd som är tillgängliga via företagshälsovården. Rätten till företagshälsovårdens tjänster omfattar endast anställda, inte anställdas familj. 

 

Arbetarskydd. I Finland måste man ta väl hand om arbetssäkerheten. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetet inte äventyrar arbetstagarnas säkerhet eller hälsa. Arbetsgivaren måste också se till att arbetsmängden eller arbetstiderna inte belastar arbetstagarna så att deras hälsa äventyras. Arbetstagaren måste även själv se till att utföra sitt arbete på ett säkert sätt och följa instruktionerna.

 

Arbetsgivaren är skyldig att göra de anställda bekanta med arbetsplatsens säkerhetsanvisningar och lära dem de korrekta arbetssätten. Arbetsgivaren ska betala för nödvändig säkerhetsutrustning i arbetet och på arbetsplatsen ska det finnas tillräckligt många personer med kunskaper i första hjälpen, första hjälpen-utrustning samt instruktioner för olycksfall. 

 

Anmälan till inkomstregistret. Inkomstregistret är en databas där arbetsgivarna anmäler löner som de utbetalat till sina anställda (löner, naturaförmåner, arvoden, övriga förvärvsinkomster, skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar). Anmälan ska göras senast fem dagar efter löneutbetalningen. I inkomstregistret anmäler arbetsgivaren även den egna sjukförsäkringsavgiften genom arbetsgivarens separata anmälan. 

 

Lagstadgade försäkringar och förskottsinnehållning. Arbetsgivaren måste reservera kapital lagstadgade kostnader så som pensionsförsäkringsavgifter, arbetslöshetsförsäkringsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, olycksfall- och grupplivsförsäkringsavgifter för att betala de redan innehållna arbetstagarens avgifter samt arbetsgivarens andel.

 

Utöver de lagstadgade socialförsäkringskostnaderna ska arbetsgivaren innehålla och betala eventuella förskottsinnehållningar. Arbetsgivaren måste även ta i hänsyn eventuella semesterlöneskulder samt socialförsäkringsavgifter och förskottsinnehållningsavgifter som härrör sig till semesterlöneskulden vid utbetalningsdagen.  

 

Läs mer om arbetsgivarskyldigheter på skatteförvaltningens och arbetarskyddsförvaltningens sidor.

Finansiering och stöd

Företag kan få offentliga stöd, bidrag eller finansiering vid olika stadier i av verksamheten. Du kan ansöka om stöd för att grunda företag, för investeringar eller för att utveckla företaget. Finansieringsstöd behöver i allmänhet inte betalas tillbaka men förutsätter ofta självfinansiering. Nedan listar vi några vanliga finansieringsstöd och bidrag i Finland.  

 

Startpeng. Startpengen är ett behovsprövat stöd som riktas till för företagare som inleder sin verksamhet. Stödet syftar till att stödja blivande företagare under den inledande fasen av företagsverksamheten. Startpengen kan beviljas i upp till 12 månader och söks i perioder på sex månader. Startpengen beviljas av arbets- och näringsbyrån i din region eller av sysselsättningstjänsten i din kommun. Läs mer om hur man ansöker om startpeng här.  

 

Understöd för utvecklande av företag är ett behovsprövat stöd och ett finansieringsverktyg för företag som genomför utvecklingsprojekt utanför sin normala verksamhet. Stödet kan beviljas för internationalisering, produktutveckling, tjänsteutveckling och investeringar. Beslutet om stöd baseras på en bedömning av företaget och projektet. Företaget själv måste finansiera minst hälften av utvecklingsprojektet. Beslut om stöd görs av NTM-centralen (Närings-, trafik- och miljöcentralen). Mer information om stödet och ansökan hittar du här och här.

 

Lönesubvention. Lönesubvention är ett ekonomiskt stöd som arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan bevilja arbetsgivare för lönekostnaderna för en arbetslös arbetssökande och som ersättning för den tid som används för arbetshandledning. Läs mer om lönesubventionerat arbete och hur du anhåller om stöd här.

 

Business Finland är en offentlig organisation som stöder företag inom innovation och internationell affärsutveckling. Genom Business Finland kan företag ansöka om både stöd och finansiering för olika ändamål. Finansieringsstöden riktar sig till små och medelstora företag. Läs mer om Business Finland och finansieringsmöjligheterna här. 

 

Finnvera är ett statsägt finansierings- och utvecklingsbolag som främjar tillväxt och konkurrenskraft inom det finska näringslivet. Man kan ansöka om finansiering från Finnvera för företagets inköp, investeringar och vid behov av driftskapital. Finnvera kompletterar bankens finansiering i form av lån och erbjuder borgen för banklånen för ditt företag. Läs mer här. 

Tillstånd

I Finland finns det flera olika tillstånd, anmälningar och registreringar som företag behöver göra och upprätthålla för att bedriva laglig verksamhet. Olika licenser och tillstånd kan krävas beroende på företagets verksamhetstyp och bransch. Detta är viktigt att ta reda på innan man inleder verksamheten eller utvidgar den till nya områden. Här nedan kan du läsa om några vanliga registreringar och tillstånd som ofta krävs för att utöva verksamhet eller en viss typ av verksamhet.


Företagsregistrering. Företag måste registrera sig hos Patent- och registerstyrelsen (PRH) för att erhålla ett FO-nummer, vilket fungerar som företagets identifieringsnummer.


Företagsnamn. Företaget måste välja ett unikt handels- eller företagsnamn och registrera det hos PRH.


Momsregistrering. Företag som har en årlig omsättning över en viss tröskel måste momsregistrera sig hos Skatteförvaltningen och redovisa moms på sina transaktioner.


Arbetsgivarregistrering. Om företaget har anställda måste det registreras som arbetsgivare hos Skatteförvaltningen och betala socialförsäkringsavgifter för sina anställda.


Anmälan om förmånstagare. Aktiebolag och andelslag samt en del av öppna bolag och kommanditbolag måste lämna in anmälan om företagets förmånstagare till PRH. Förmånstagare är personer som utövar äganderätt eller ett bestämmande inflytande i företaget.


Branschspecifika tillstånd. Vissa branscher och verksamheter såsom restauranger, byggprojekt, transportbranschen, finansiella tjänster och andra specialiserade verksamheter kan kräva specifika tillstånd eller licenser för att bedrivas lagligt. På Suomi.fi kan du ta reda på vilka tillstånd och skyldigheter som krävs i din bransch.


Miljötillstånd. Företag som bedriver verksamhet som kan påverka miljön måste ansöka om miljötillstånd från den lokala eller regionala miljömyndigheten. Detta gäller särskilt för industrianläggningar, avfallshantering, kemisk verksamhet och liknande verksamheter. Läs mer om tillstånden på miljö.fi och Tukes.

 

För att få mer detaljerad information om specifika krav och bestämmelser rekommenderar vi att kontakta myndigheterna, såsom Patent- och registerstyrelsen och Skatteförvaltningen. Vi kan även hjälpa er med att kartlägga behovet och ansöka om olika tillstånd samt registreringar och där med säkerställa efterlevnad av alla gällande lagar och förordningar. 

 

Kollektivavtal

Kollektivavtal är avtal mellan fackföreningar och arbetsgivare som reglerar arbetsvillkor, löner och andra anställningsrelaterade frågor inom en viss bransch, sektor eller företag. Här är en kort översikt över kollektivavtal i Finland:

 

Allmänt bindande kollektivavtal: Allmänt bindande kollektivavtal omfattar hela branschen eller sektorn. Dessa kollektivavtal är bindande för alla arbetsgivare och arbetstagare inom den specifika branschen. De allmänt bindande kollektivavtalen hittar du i Finlex.

 

Normalt bindande kollektivavtal: Normalt bindande kollektivavtal gäller endast de företag som har undertecknat avtalen eller som hör till det arbetsgivarförbund som undertecknat avtalen.

 

Utöver kollektivavtalen kan det också finnas individuella avtal mellan arbetsgivare och anställda. Dessa avtal kan vara kompletterande till kollektivavtalen och kan innehålla specifika överenskommelser som gäller för den enskilda anställningen.